Ideologisk fundering oktober 2017
Förlåtelsens kraft
Vittnesbörd om förlåtelsens kraft av Lisbeth Vikman 2017-10-22.
Gud uppmanar oss att förlåta våra medmänniskor, som han har förlåtit oss. Detta kan ibland bli minst sagt komplicerat och näst intill omöjligt.
När jag i unga år vikarierade som skyddsassistent inom frivården råkade jag ut för en väldigt jobbig chef. Saken blev inte enklare då hon var bekännande kristen. Hon kunde konsten att trampa på en. Det blev allt jobbigare för mig och jag mådde sämre och sämre. Jag tyckte väldigt illa om hennes sätt att behandla både mig och de andra arbetskamraterna. Jag märkte att jag började hata henna. Det gjorde min kamp ännu värre. Jag som var kristen skulle ju inte hata någon. Jag borde skilja mellan handling och person. Men jag började hata henne och kunde inte förlåta. Att chefen skulle be om förlåtelse fanns inte på kartan. Efter ett tag I denna plågsamma kamp började jag sätta ord på allt hemskt och förnedrande som jag upplevde och ursäktade inte hennes handlingar. Jag vågade se det som jag tyckte att det var. Efter den processen gjorde jag sedan ett viljebeslut att förlåta henne fastän hon inte bad om det. Känslomässigt kunde jag inte förlåta men jag ropade att Gud skulle hjälpa mig. Det gjorde han. Jag började så smått kunna förlåta henne. Mitt vikariat tog slut vilket till viss del underlättade. Men faktum är att med mig skedde undret att jag med Guds hjälp kunde förlåta henne. Jag lämnade det hela bakom mig. Jag behövde inte mer älta det som hänt. Någon bitter rot sköt aldrig skott.
Några år senare besökte jag en före detta arbetskamrat, som gått i pension. Hon hade också drabbats av den här chefens trakasserier, men hade inte velat förlåta. Hon ältade fortfarande hur illa hon hade behandlats. Fastän hon hade slutat sitt jobb sedan något år och inte träffade chefen längre var chefen ständigt närvarande i hennes tankar och förgiftade hennes liv
Denna Guds uppmaning att förlåta varandra gör något med oss. Även oförsonligheten hur berättigad den är. Om vi inte förlåter skjuter bitterhetens och offermentalitetens ogräs upp som tistlar och kan förstöra en hel trädgård, ett helt människoliv.
Svåra traumatiska saker är inte lätta att förlåta. Det behöver vi Guds hjälp , Guds under till och ofta kan processen ta lång tid.
Jag beundrar Nelson Mandela f.d. presidenten i Syd Afrika och hans gode vän prästen Desmond Tutu. Dessa båda valde förlåtelsens väg. Desmond Tutu och hans dotter har tillsammans skrivit en bok med titeln ”Förlåtelse-den fyrfaldiga vägen till helande för oss och vår värld”, vilken de bl.a. presenterade på bokmässan i Göteborg för något/några år sedan. Jag vill avsluta med ett citat från Desmond Tutu angående förlåtelsens väg i Syd Afrika: ”Tänk om vi valt straffets och hämndens väg. Då hade vårt land legat i aska nu.”